Fröken Stråhed

Jag vill inte leva mer. Vill antingen dö eller bli frisk. Och eftersom det verkar omöjligt att bli frisk, sååå....
Seriöst. Har varit skitmegaapförkyld i fem månader. FEM. Insidan av min näsa består av snor och sår. Ordentliga jävla sår. Får näsblod i tid och otid av kylan och min näsa slutar i stort sett aldrig rinna.
Jävla humbug.

Meneeeeee, intet ont som inte för något gott med sig, eller? Idag är jag hemma. Har tagit en härlig promenix med Fritteboy (som också är sjuk! Kräker, snuvar, rosslar, nyser och jag tror han hade lite feber) och ska äta frulle strax. Sen ska jag försöka orka städa färdigt mitt rum och plugga.

Vi hade mentorssamtal igår. Det gick bättre än förväntat, jag ligger inte sist i klassen som jag trodde. Jag ligger tydligen ganska jämnt på utvecklingskurvan och lite bättre i svenskan. Wo!
Det gav mig ändå lite motivation att försöka fixa alla de där femhundra läxorna/resterna som vi får hela jävla tiden.
Högskoleförberedande är... Fett jobbigt. Men jag antar att det är bra samtidigt. Då blir det ingen chock när/om man börjar på universitet eller högskola sen.