Skadad av tiden.
Ibland undrar jag varför man skaffade användare på en massa communitys i sin "ungdom". Det första var nog msn, sedan luderstorm. Sen har det nog fan bara gått uför sedan dess. Helgon, bilddagboken, facebook...
Helt jävla skadad blir man.
Har inte kvar min luderstormsida, som tur är. Det var kul när man var typ, 12. Det sorgliga är väl nästan alla i yngre medelålder (och ännu sorgligare med äldre) som hänger där och gör spejsade och färgglada sidor åt sig själva med en frän och smickrande bild. Heh.
Ibland undrar jag dock varför jag har vissa grejer. Msn t.ex. Skriver man inte först, så är det ingen nytta att logga in precis. Det är lite som om folk väljer att "henne vill jag inte prata med" typ. Kalla mig paranoid, men så är det.
Ungefär som mobiltelefonen. Jag glömde den hemma en dag för ett par veckor sedan, och fick nästan panik under dagen. Varför vet jag inte, för det är väldigt sällan någon ringer mig. Sms händer, också sällan, men det händer.
De som ringer mig är mina föräldrar om de undrar var jag är. Enbart.
För några månader sedan la jag ner hela internetgrejen. Det tog ungefär en vecka innan någon undrade vart jag blivit av, och då är jag ändå frekvent internetanvändare.
Undrar hur lång tid det hade tagit innan någon märkte att jag var död eller hade blivit kidnappad. Egentligen.
Avslutar med att skriva som så många andra gör när jag är inne på msn: DET ÄR INGEN ROLIG PÅ MSN!!!
Helt jävla skadad blir man.
Har inte kvar min luderstormsida, som tur är. Det var kul när man var typ, 12. Det sorgliga är väl nästan alla i yngre medelålder (och ännu sorgligare med äldre) som hänger där och gör spejsade och färgglada sidor åt sig själva med en frän och smickrande bild. Heh.
Ibland undrar jag dock varför jag har vissa grejer. Msn t.ex. Skriver man inte först, så är det ingen nytta att logga in precis. Det är lite som om folk väljer att "henne vill jag inte prata med" typ. Kalla mig paranoid, men så är det.
Ungefär som mobiltelefonen. Jag glömde den hemma en dag för ett par veckor sedan, och fick nästan panik under dagen. Varför vet jag inte, för det är väldigt sällan någon ringer mig. Sms händer, också sällan, men det händer.
De som ringer mig är mina föräldrar om de undrar var jag är. Enbart.
För några månader sedan la jag ner hela internetgrejen. Det tog ungefär en vecka innan någon undrade vart jag blivit av, och då är jag ändå frekvent internetanvändare.
Undrar hur lång tid det hade tagit innan någon märkte att jag var död eller hade blivit kidnappad. Egentligen.
Avslutar med att skriva som så många andra gör när jag är inne på msn: DET ÄR INGEN ROLIG PÅ MSN!!!
Kommentarer
Postat av: Jo
MEN ADDA MIG DÅ.)
[email protected]
Trackback
