Fröken Stråhed

Jag gillar inte riktigt denna dag. Det enda positiva var att det gick en bra film på tv och att jag kunde röka i vardagsrummet. Fett nice.

En sak jag inte förstår mig på är varför man kan bli så upprörd över småsaker? Det bildas konspirationsteorier i huvudet och jag känner agg mot mer eller mindre alla människor.
Varför skulle de vara bättre än mig liksom? Om ni förstår?

Denna bisarra (och antagligen irrationella) ångest ger mig magont. Förstår ingenting, vet varken in eller ut.
Och har verkligen ingen att prata med.

Man hade kunnat tro att jag bor i skogen med en massa nässlor och hackspettar, men så är inte fallet faktiskt.
Fallet är helt enkelt att jag nog är ganska outhärdlig att umgås med, svår att tycka om.
Vissa dagar tänker jag "äh, palla bry sig, människor är ändå bara en samling idioter", men ibland är det ganska jobbigt.

---

Fy bubblan vad deppigt det blev där! Ska genast muntra upp mig och skriva roligare saker. Öh, typ.

Det var manifestation igår. Jag valde lund. Talare som pratade för lågt (om inte mikrofonen var avstängd, tss) och en ganska.. Jag vet inte. En film helt enkelt. Roade mig med att kika på Johannes när han såg koncentrerad och butter ut. Sjukt spännande.

Ikväll ska jag lätt bara lägga mig ner och dö tror jag. Eventuellt göra popcorn. Om jag orkar.
"ÅÅÅÅH, JÄVLA FETTOOOOO!!!!" tänker säkert vissa. Men vet ni vad? Jag skiter i anorexiatrenden faktiskt.