Fröken Stråhed

Idag ska jag åka hem till mina föräldrar och snylta mat. Fett nice. Ska nog promenixa lite med min kära rumskamrat också.

Och till dig, "Hemlig", som tyckte att jag skulle åka in på psyk och aldrig komma ut igen; jag har ingen aning om vem du är, förmodligen för att du namnger dig själv som hemlig, men såvida du inte är en ärkedouch så ber jag om ursäkt för det jag kan ha sagt. Som sagt, jag vet inte eftersom jag inte vet vem du är.

Jag är lika mänsklig som alla andra och ja, jag har också snackat min beskärda del skit om människor. Men jag försöker ändra mig. Har du inte gjort mig något så har jag förmodligen ingenting emot dig heller. Jag är trött på det nämligen. Trött på hela skitsnacksmentaliteten, att vara trevlig mot någon och sedan snacka om personen när denne har lämnat rummet. Jag tycker inte det är okej överhuvudtaget och jag försöker själv att undvika det.

Däremot så skiter jag högaktningsfullt i personer som gör mig orätt på något vis. Om någon snackar om mig utan att jag har gjort denne något fel, eller på något sätt är otrevlig eller dylikt, då bryr jag mig inte längre.

Men summan av kardemumman är att; ursäkta om jag har sagt saker som har varit irrelevanta och elaka.